Sminket

Hoppet falnar,

hoppet ökar

hoppas ingen ser mig, jag får inte plats.

Smärta. Att inte vilja ta plats.

Kalla händer.

Men ändå.

Kolan är seg.

Kvicksanden gör att jag sjunker.

Harens dödsskri lever vidare i mina öron.

Jag kan inte döda.

Jag kan inte leva med ljudet.

Väntan.sminket

Men tröjan är varm.

Matthet.

I färg.

Det tröstar.

Fabrikören står och väntar, väntar på vad?

Med glasartade ögon, och en bortvänd blick.

Stirrar jag honom i ansiktet.

Vad är?

Det luktar.

Av rostat bröd.

Ingenting är som vanligt.

Kaoset kommer närmare, närmare än tidigare.

Ett flytande, flytande av gränser.

Smink, kraftigt smink. Gömma sig, visa inte ditt ansikte. Dölj det så gott du kan. Visa aldrig ditt jag.

Masker, i spets.

Sexuella anspelningar, frivilliga eller ofrivilliga?

Anmälningar.

Dömande.

Var går gränserna?

Haren som skriker.

Följer mig, döden följer mig.

Döden som skrämmer.

Fruktansvärd närvaro.

Det kan ske så fort.

Ett överraskningsmoment, men vaksamhet räddar en.

Isolering dödar en.

Önskan. Önskan att allt ska bli bra.

Allt på en gång.

Desperation, att leva.

Att överleva och att leva är två vitt skilda ting.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *