Om en man som inte orkade.

2015-05-19

Låsen blev en fixering för honom.
Lägenheten var hemskt vanvårdad men såldes ändå för en ansenlig summa.

Någonting måste ha gått sönder hos honom. I honom.

Man såg in till honom, och när man snabbt slog in blicken så stod flyttlådorna där.
Han hade inte packat upp dem på sju år.

Mannen hade köpt lägenheten när den var nybyggd, och nu är den sliten och nedgången. Vad hade han gjort?

En god vän sägs stå i vägen om man är på väg nedåt. Tänk om han var helt ensam. Inga anhöriga.

Han närvarade på gemensamma gårdsfester där det bjöds mat och dryck. Men det sades att han störde med sina snarkningar. Han somnade nämligen efter intagen föda.

Kanske gick han dit bara för att träffa människor?

Sömnen är en trevlig vän. Men den står ej i vägen för destruktion. I sömn kan det vara enkelt att fly.

Det var kronofogden som sålde lägenheten.

Jag kände honom inte, men jag undrar genuint hur han mår idag.
Vissa händelser utan uppföljning minns jag länge och undrar hur det gick för personen ifråga.

Var är han nu?

Isoleringen när man inte orkar.
Det är tryggt att vara hemma, allt är bekant och man har sina rutiner.
Efter ett tag så består kontrollerandet av omgivningen av att titta på temperaturen ute.

Att på grund av rädslan, försätta sig i ett personligt fängelse.
Väggarna ekar tomt av en ensamhet man inte valt.