Tag Archives: skönhet

Hennes panikångestattack

Jag läste upp en text för henne, hon började gråta. Hon hetsade upp sig, så till vida att hon fick en panikångestattack. Jag tänkte: ”helvete, jag var den utlösande faktorn, nu måste jag lösa denna situation.”

Och det gjorde jag.

Först höll jag om henne när hon grät.
Hon – ”Jag snorar på dig”
Jag: – ”Det skiter jag i.”

Men jag märkte att det började eskalera,
Kraftigt tog jag tag i hennes ben. Tittade henne i ögonen, sade: ”låt inte paniken ta över.”

Hon: – ”Det har den!”
Jag: – ”Nej då, titta mig bara i ögonen och ta ett djupt andetag genom näsan, ut genom munnen.”

Hårt höll jag i henne.

Vi andades ihop.

Jag stirrade ut paniken som befann sig i hennes ögon.

Vi stirrade varandra i ögonen, men det enda jag kunde se var paniken i dess rätta skepnad, ett monster.

Hon bekämpade monstret, och på kanske en halv minut så hade hon vunnit.
Med min tafatta hjälp.

Taggar , , , ,

Trasighet eller att lagas med guld

Vi är alla här väldigt trasiga.

Men trasigheten gör att kärlet kan släppa in ljuset.

Att lagas med guld.

Taggar , , , ,

I mina händer

‎2015-12-15

Att känna det i händerna, övergreppet.

Fysiskt känna det. Jag fick flashbacks som kändes i kroppen. Med äckelkänslor och illamående.

Att skapa sig nya erfarenheter angående samma ting. Är fantastiskt. Att känna samma sak i nya situationer. Känna nya i ting i händerna. Hud mot hud.

Tycker du om att röra vid mig?” Och att inte kunna svara, på grund av kärleken som överväldigar en.

En vänskap. En närhet.

På det finaste sättet.

Taggar , , , ,

Blommor hypomani och glaskross


rp_blommor_hypomani_och_glaskross_bipolar-1024x683-1-1024x683.jpg

Jag vet inte vart jag är nu. Mani? Jag kliver upp klockan fem på morgonen och sätter genast igång och vattna blommor. (Jag har mycket blommor.)

Utfodrar katterna, kokar torsk till dem.
Den håller på att koka över. Jag är ute på balkongen och fokuserar på blommorna.

Hoppet att jag skall bli symptomfri är det väl sådär med.

Mani är på gång. Det känns. Tankar, texter och känslor spinner.

Men det blir alltid så efter depression. Efter mina 10 dagar (tror jag att det var) i sängen så svängde det uppåt.

Kanske man ska passa på att exfoliera huden?

Tankar spinner på allt.

Smörjer cykelsadeln klockan 12.30 på natten.

Det skulle inte gå med ett vanligt jobb.

Tappar kaffekoppen men har tur, den bara välter. Inget glaskross denna gång.

Tacken på min hypomani är glaskross och att bokstäverna hamnar fel, när jag skriver på datorn. Fingrarna hänger inte med hjärnan.

Men jag klarade mig från glaskross. Står med trasan och torkar vätska. Det luktar. Men det är skönt att vara såhär.

Snart är det planteringsdag. Då är det gynnande att vara manisk.

Men ingen ser detta handikapp. För det är verkligen ett problem. Som är väldigt roligt i perioder, då det är sådär lagom högt.

Taggar , ,

Rutiner

rutiner_karlek_ostmacka

För ett tag sedan var jag på en poesiafton, där mötte jag en mycket fin människa. Här kommer en av hans fantastiska texter.

En ostmackas betydelse

Hur kan en ostmacka vara
symbolen för trygghet
och ett gott liv, för min del?
Jo, för att varje morgon
slår ostmackan i min hand fast
att jag har en vana
En rutin som är som milstolpar
i tiden
Milstolpar som fäster
mitt annars så
kaotiska och vilda sinne
vid trygga punkter
längs HELA tidens långa sträcka
Trygghet jag kan vila på

Hans sida heter www.cjdiktar.blogspot.se

Taggar , ,

Kuddarna

kuddarna_karlek

(Gammal ej dat.)

Nu.

Nu har jag någon att dela min glass med.
Någon jag kan vara ärlig med.

Någon som ser på mig, med glänsande ögon.

Ögonen uttrycker hängivenhet.

Ibland blir jag rädd när jag ser länge in i dessa ögon.

Jag älskar hur kuddarna är staplade efter vi legat i soffan.
Jag tänker aldrig ändra dem.

Kärleken som finns i armarna runt mig.
Jag vill bo där.
Du håller mig.

När dessa armar sluts, är vi onåbara.
Inget ont kommer in och förstör.

Ändå så tvivlar jag.

Tvivlar på att detta är sanning.
Du kanske är ett tankespöke, som hjärnan skapar.
En annan existens.

För att slippa tomheten. Hopplösheten.

Men om denna värld överensstämmer med verkligheten, så blir jag ännu räddare.

Jag är så rädd. Tänk om detta är lycka, den jag alltid trott inte existerade.

Plötsligt tar allt slut.

Mina tankar tvingar bort mig.

De har dragit mig däråt förr, men då har jag velat dit.

Men inte nu.

Snälla, inte nu.

Tänk om de drar mig, släpar mig.
Bort.

Till ensamheten.

Och jag spjärnar emot. Allt vad jag har.

Kan.

 

Taggar , , , ,

Min frihet

min_frihet_hopp

Då ska jag upp i skogen och leta husgrunder.

Snöra på sig kängorna och bege sig.

Ut i skogen.

Ut i friheten.

Taggar ,

Såpbubblan som ingen blåste

såpbubblan_stress

Jag är inne i den stora staden. Är oerhört stressad och är inte på bra humör, men plötsligt ser jag en såpbubbla som var på väg mot landning på marken.

Jag tycker att såpbubblor är en symbol för lyckliga barn och kanske även för lyckliga vuxna.

Vem var det då som blåste den? Jag stannar upp, glömmer min stress och ser mig omkring, jag tittar i riktningen den kom ifrån, men ser ingen.

Men det spelar ingen roll. Såpbubblan räckte till för att jag skulle bryta min stress. Bryta min sinnesstämning.

Göra mig till en ny människa den dagen.

Att jag är så beroende av omgivningen?

Jag skulle vilja kunna blåsa en sådan magisk såpbubbla inom mig, sådana dagar.

Kunna få den magin inom mig av mig själv.
Är detta möjligt?

Jag kunde det förr.
Men denna kunskap har jag förlorat.

Jag hoppas innerligt att jag kommer kunna skapa denna vackra inre magi igen.

Taggar , , ,

Att fånga ljus

att_fanga_ljuset

Att fånga ljus.

Bara för ett par sekunder fanns det, sedan förändrades det.

Skönheten uppenbarade sig mycket kort och det kändes som om det bara var för mig. Som en present som jag fick av naturen. Jag valde att dela detta med min närmsta vän. Presenten jag fick var ämnad för fler.

En tacksamhet över ögonblicket.

Detta fenomen varade mycket kort, men jag fick turen att se detta. Små små vattendroppar i luften. Som solen speglas i. Kameran kan inte fånga det på ett korrekt sätt, den får bara med bråkdelen av skönheten. Jag kan knappt fånga det i orden. Men det var vattendroppar fyllda av små prismor.

En andlighet som jag sällan känner kommer över mig. Att naturen visar sig så skön, utanför mitt vardagsrum. Att jag vaknade och gick upp i exakt rätt tillfälle får mig att le. Ett sammanträffande eller en mening? För det handlade om minuter, jag sprang omedelbart och väckte min vän.

En mening att jag skulle få dela detta sköna skådespel dela det med min närmsta vän.

Sällan känner jag lycka. Men naturen gav mig detta.

Ljus, att fånga ljus. Det är fantastiskt svårt, lika svårt som att fånga känslan igen.
Lika svårt som att gå in i kroppen och hämta det positiva som faktiskt finns där. Det hittas bara inte.

Men förändring sker. Lite och långsamt.

Gå ut. Se. Att förundras över att man finns. Förundras av ögonblicken.

Att just jag får leva.

Taggar , ,

Ängeln

angeln_hopp

Dagen började med total orkeslöshet, katterna leker som i ett hockeyspel, ovetandes om mitt tillstånd. Planen för dagen är att möta en ängel, och jag orkar knappt andas.

Vad gjorde jag igår? Kroppen känns som smör och jag kan inte sitta rakryggad.

Men att genomföra planen tänker jag. Man kan inte ställa in med en ängel. Får inte. Det är en synd.

Dock är orkeslösheten är överväldigande och jag leker med tanken.

Jag hittar inte dit. Och detta stressar mig. Men jag tänker att det ska nog gå bra, bara jag tar mig ut. Det är inte långt till ängeln men ändå så är det motigt. För vägen är dold. Höljd i frågor.

Rädslor.

Ett dammoln driver förbi och distraherar mig.

Men jag tänker inte ställa in. Kanske håller jag på att bli sjuk? Nej, jag tror inte det. Det är nog bara depressionen igen.

Men jag måste igenom. Igenom denna vägg. Det kan gynna mig. Att tro på Universum, varför skulle vi annars ha mötts?

En helighet som känns igenom regnrusket utanför.

Vad är det egentligen för kunskap som skall utbytas?

Vad har vi att lära av varandra, om jag får möta henne igen, ordentligt?

Hon hjälpte mig ut, ut, att möta människor. Att ta en Chailatte i lugn och ro, bubbla in sig och studera omvärlden.

Det finns en mening med det mesta, men regeln är: ta dig ut.

Hemma i tryggheten kan intet ske.

Taggar , , , ,