Övergivna byggnader, övergivna själar.

Grå betong och sorg.

Igenbommat men glassplitter ändå.

Se nonchalansen.

Tittar in i ett sprucket fönster och ser väldigt mycket av ingenting.

Ingenting av väggar och ingenting av tak.

Tomhet, full av ödeläggelse och förstörelse.

Jag vet inte hur jag ska klara mig i känslan som infinner sig.

Jag demoleras av ingenting.