Lugnande och jobb

lugnande_och_jobb

Jag vill ha lugnande. Det är det enda jag kan tänka på. Jag försöker tafatt plantera, tiden rinner iväg. Nu är det kväll, man borde sova.

Men jag är inte trött, bara spänd. Jag skulle behöva få avslappning.
Jag har gjort yoga i 5 min eller så. Inte något alls nästan. Det gick liksom inte.

Avslappning.

Det verkar som om den enda avslappningen jag kan få är genom mediciner. Detta ter sig tragiskt i mina ögon.

Jag har ångest igen.

Detta plågar mig.

Det övergår mitt förstånd, hur jag skulle kunna återgå till ett vanligt jobb.

Dagar som dessa, kan jag inte umgås med folk.

Jag skulle aldrig kunna, som exempel, hantera en kund. Det skulle aldrig gå.

Maniska dagar är jag trevligast i världen. Kanske i överkant. Då fungerar det att jobba, för då får man mycket jobb gjort.

Man är effektiv men blir irriterad på att allt annat går för långsamt.

Men ångest/deppdagar så går det inte.

Jag behöver medicinering.

Tänk att jag blivit så pessimistiskt positiv inställd till medicinering.

Jag passar inte in i det ”normala” samhället som redan är så trasigt.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.