Cigarillen

Det var min kanal ut till verkligheten.

En cigarill.

Och en nyfunnen vän.

En enighet.

Halsbanden

Halsbanden trasslade ihop sig.
Så även själarna.

Ihopknutna, på ett vackert vis.

Och en sovande hund.

En inspiration och harmoni.

Ett driv.

Boken eller tröst

Jag kände det när boken öppnades.

Det var som om den mindes vart jag var någonstans.

Den visade mig vägen.

Hon dyker alltid upp när hon behövs.

Som om hon vet, liksom boken.

Två gånger har det skett.

Det kan inte vara en slump.

Boken visade vilken sida vi var på.

Som om den visste.

Hon visste.

Månens gröna blod

Morgonens kalla mörker sveper över mig, kretsande planeter.

Grusets torra väta Samtidigt havets torra vågor.

Jag ser i Blått, vad är? Det luktar Rosa, avsaknad?

 

Icke existerande läppar formar ord som inte finns,
tar emot sådant ingen vet.

 

Intet förstår Blått och Rosa. Även Svart.


Klockorna brinner. Spindlarna smetar ut sig.


Lever, lever mer än livet är dött. Hoppas inte träden ser mig.

ut_och_in_det_glittrar_ont_surrealism
Röken när den vita ensamma asfalten. Blir orolig.


Bläcket sprids i blodet. Förgiftar och glittrar. Majsfälten vill fly, de rör på sig. Men kommer ingenvart. Fyrkantigt? Nej, det är en döende.


Vi föds i blod och galla. Broarna sjunger,

Skräcken förgyller månens gröna blod, dimensionen ändras och öronen talar i tungor.


Frågor som ingen förstår: ställs av?
Tomt är svaret. Frågan ÄR svaret.

Bomullen sticker mig i händerna och inget blod.


Lägg tiden i en korg och smaka på den.
Bittert. Förruttnelse, men ändå upp och ned.

Under den gyllene linjen kryper insekter.
Döden inifrån och ut.
Sett allt salt, surt, bittert.


Solen är det.

Närmare är alltet som aldrig funnits.

Prasslet av löv eller död

prasslet_av_lov_angest_saknad
Foto: Peter Klint

 

Prasslet av löv skär i mina öron.

Kan inte låta bli att trampa på dem.

Kan inte undvika ljudet.

Undrar om detta tortyrartade ljud förknippas med död?

Prasslet av löv.

Torterar mig.

Det luktar död.

En sötmuskig, sur odör.

Har man aldrig känt den, kan man inte relatera.

Ett ljud, ett skri.

Prasslandet av löv.

Tuggummit eller en före detta vän

tuggumit_eller_en_fd_van

Att konsumera personer.

Aha! Fri ventilation.

Gratis.

Min ventil till ilska.

Med all rättighet.

Jag är en produkt, en vara.

Den känslan känner vi igen. Att reduceras till noll.

En form av utnyttjning. Ren utnyttjning.

Ja! Men jag tar inte tillfället i akt, energin finns inte.

Men all smärta, all ilska finns där.

Det är inte bara sociopater som saknar empati.

En individ, förbrukar sina vänner som handelsvaror, respekterar dig inte.

En vara,

en före detta vän.

Ett sista telefonsamtal.

I vissa fall finns det skäl till ensamhet, denna person har jobbat stenhårt. Att uppnå detta.

Att tugga sönder folk och spotta ut dem.

Hon frågade vad gjorde jag för fel?

Musikens tröstande toner

musikens_tröstande_toner

Med ljudande gitarrspel,
Für elise

Fem personer i ett litet rum.

Disskussioner om gråt.
Manier. Diagnoser.

Trasiga människor som enas under musikens tröstande toner.

Tal om mediciner, biverkningar och diverse behandlingar.

Stämningsfullt.  På psyk.
Vackert.

Saker som väcks.

Ett helande av musiken.

Ett tittande i spegeln.

Mötas med sig själv.
En förlåtelse måste ske.