Glassbilen
Hård och kall metall
Mot en varm och mjuk kropp
Glassbilen
När det blir för tyst,
det är då man vet att man ska bli orolig.
Rosa sorbet ligger smält på marken. Splitter från glas.
Som en massa, urskiljer rörelser, doften triggar mitt sinne.
Krockkuddar som sipprar gas och en känsla av undergång.
Lämna en kommentar
Want to join the discussion?Feel free to contribute!